Värmebehandling är en viktig länk i mekanisk tillverkning. Värmebehandlingskvaliteten är direkt relaterad till den interna kvaliteten och prestanda hos produkter eller delar. I produktionen finns det många faktorer som påverkar värmebehandlingens kvalitet. För att säkerställa att produktkvaliteten uppfyller de krav som anges av nationella standarder eller industristandarder, måste alla värmebehandlingsdelar inspekteras strikt från början av råvaror som kommer in i anläggningen och efter varje värmebehandlingsprocess. Produktkvalitetsproblem kan inte direkt överföras till nästa process för att säkerställa produktkvaliteten. Dessutom, i värmebehandlingsproduktionen, räcker inte en kompetent inspektör, endast enligt de tekniska kraven för arbetsstycket efter värmebehandlingskvalitetsinspektion och kontroll. Den viktigaste uppgiften är att vara en bra rådgivare. I produktionsprocessen för värmebehandling måste vi först se om operatören strikt implementerar de tekniska förfarandena och om de tekniska parametrarna är korrekta. Om kvalitetsproblem upptäcks i kvalitetskontrollen bör operatörerna hjälpas åt att analysera orsakerna till kvalitetsproblem och hitta lösningar. Kontrollera alla faktorer som kan påverka kvaliteten på värmebehandling för att säkerställa produktion av god kvalitet, pålitlig prestanda, kundnöjdhet.
1. Innehåll i kvalitetskontroll av värmebehandling
l Föregående värmebehandling
Syftet med förvärmebehandling är att förbättra strukturen och uppmjukningen av råmaterial, för att underlätta mekanisk bearbetning, eliminera stress och erhålla den idealiska ursprungliga strukturen för värmebehandling. För vissa stora delar är förvärmebehandling också den slutliga värmebehandlingen, förvärmebehandling används i allmänhet för normalisering och glödgning.
1) Diffusionsglödgning av stålgjutgods Eftersom kornen är lätta att bli grova när de värms upp under lång tid vid hög temperatur, bör fullständig glödgning eller normalisering utföras igen efter glödgning för att förädla kornen.
2) Komplett glödgning av konstruktionsstål används i allmänhet för att förbättra mikrostrukturen, förädla korn, minska hårdheten och eliminera spänningen från gjutgods av medelstort och lågt kolstål, svetsdelar, varmvalsning och varmsmidning.
3) Isotermisk glödgning av legerade konstruktionsstål används huvudsakligen för glödgning av 42CrMo och andra stål.
Sfäroidiserande glödgning av verktygsstål är för att förbättra bearbetningsprestanda och kalldeformationsprestanda.
Syftet med spänningsavlastningsglödgning är att eliminera den inre spänningen hos stålgjutnings-, svets- och bearbetningsdelar, och minska deformationen och sprickbildningen i den senare arbetsproceduren.
Omkristallisationsglödgning Syftet med rekristallisationsglödgning är att eliminera kallhärdning av arbetsstycken.
7) Normalisering Syftet med normalisering är att förbättra strukturen och förfina säden. Den kan användas antingen som en tidigare värmebehandling eller en slutlig värmebehandling.
Vävnaderna som erhålls genom glödgning och normalisering ovan är perlit. I kvalitetsinspektionen är fokus att kontrollera processparametrarna, det vill säga i processen att glödga och normalisera, göra en flödeskontroll implementeringen av processparametrarna, vilket är det första, i slutet av processen är huvudsakligen för att kontrollera hårdhet, metallografisk struktur, avkolningsdjup, glödgningsnormaliseringsartiklar, band, nätkarbid, etc.
l Glödgning och normalisering av defektbedömning
1) Om hårdheten hos medelkolstål är för hög, är uppvärmningstemperaturen för hög och kylhastigheten för hög under glödgningen. Högt kolstål är mestadels isotermisk temperatur låg, värmekonserveringstid och så vidare. Om ovanstående problem uppstår kan hårdheten reduceras genom återglödgning enligt rätt processparametrar.
2) Retikulär struktur denna typ av struktur förekommer mest i subeutektoid och hypereutektoid stål, retikulär ferrit förekommer i subeutektoid stål och retikulär karbid förekommer i hypereutektoid stål. Anledningen är att uppvärmningstemperaturen är för hög och kylhastigheten är för låg, vilket kan elimineras genom normalisering. Besiktningen ska utföras enligt föreskrivna normer.
3) Avkolning utförs i en luftugn vid glödgning eller normalisering. När arbetsstycket värms upp utan gasskydd uppstår avkolning på grund av oxidation på metallytan.
Grafitkol erhålls från nedbrytning av karbider, främst orsakat av för hög uppvärmningstemperatur och för lång värmekonserveringstid. Efter uppkomsten av grafitkol i stålet kommer problem som låg hårdhet, mjuk fläck, låg hållfasthet, stor sprödhet och gråsvart brott att upptäckas. När sådant grafitkol uppträder kan arbetsstycket endast skrotas.
l Den slutliga värmebehandlingen
Kvalitetskontrollen av den slutliga värmebehandlingen i produktionen innefattar vanligtvis inspektionen efter härdning, ythärdning och härdning.
1) Deformation. Släckningsdeformationsinspektion i enlighet med krav, såsom deformation utöver vad som specificerats, bör erhållas med riktning, om av någon anledning inte kan inriktning, och deformationen överstiger bearbetningstillåten, kan göra reparationsbearbetning, metoden är att artefakter i det mjuka tillståndet uträtning efter härdning härdning för att uppfylla kraven, den allmänna härdning av arbetsstycket härdning efter deformation, inte mer än två tredjedelar till en halv ersättning.
2) Sprickbildning. Inga sprickor tillåts på ytan av några arbetsstycken, så de värmebehandlade delarna måste inspekteras till 100 %, med tonvikt på spänningskoncentration, skarpa hörn, kilspår, tunnväggiga hål, tjock-tunna korsningar, utsprång, och depressioner osv.
3) Överhettning och överbränning. Efter härdning får arbetsstycket inte ha grov nålformad överhettad struktur av martensit och korngräns oxiderad överhettad struktur, eftersom överhettad och överbränd kommer att orsaka en minskning av styrkan, ökad sprödhet och lätt sprickbildning.
4) Oxidation och avkolning. Liten bearbetning av arbetsstycket, oxidation och avkolning för att kontrollera några strikta, för skärverktyg och slipmedel, tillåter inte fenomenet avkolning, i härdstycket hittas allvarlig oxidation och avkolning, uppvärmningstemperaturen måste vara för hög eller hålltiden är för lång, så måste göras samtidigt överhettningsinspektion.
5) Mjuk plats. Den mjuka punkten kommer att orsaka slitage och utmattningsskador på arbetsstycket, så det finns ingen mjuk punkt, bildningen av orsaken är oftast felaktig uppvärmning och kylning eller råmaterialstrukturen är inte enhetlig, det finns en remsstruktur och kvarvarande avkolningsskikt, etc. ., bör den mjuka punkten vara snabb reparation behandling.
6) Otillräcklig hårdhet. I allmänhet kommer för hög uppvärmningstemperatur och för mycket restaustenit att leda till minskning av hårdheten, för låg uppvärmningstemperatur eller otillräcklig hålltid, otillräcklig kylningshastighet och felaktig drift av arbetsstycket leder till otillräcklig härdningshårdhet. Reparera endast ovanstående situation.
7) Saltbadsugn. Hög och medelhög frekvens och flamsläckande arbetsstycke, inga brännskador.
Efter den slutliga värmebehandlingen av ytan av delarna ska inte ha korrosion, knackning, krympning, skador och andra defekter.
2. Objekt och metoder för värmebehandling kvalitetskontroll.
De tekniska kraven för värmebehandlingsdelar är olika, värmebehandlingsprocessen är annorlunda och kvalitetsinspektionsartiklarna och metoderna är också olika. De kvalitetskontroller och metoder som vanligtvis används vid värmebehandlingsproduktion är följande.
l Kontroll av kemisk sammansättning.
1) Gnistidentifieringsmetod. Erfarna inspektörer och värmebehandlare inom värmebehandlingsproduktion kan identifiera den kemiska sammansättningen av delar genom att observera gnistegenskaperna hos materialet som produceras av slipskivan.
2) Spektroskopisk analys. Våglängden och intensiteten av spektrallinjerna för olika element kan mätas och registreras med spektrometern, och elementen och innehållet i materialet kan erhållas genom att hänvisa till spektrallinjetabellen.
3) Kemisk analys. Kemisk analys i laboratoriet kan användas för att exakt bestämma innehållet av alla grundämnen i metalliska material. Denna metod används oftast i fabriker.
4) Analys av mikrozonens kemiska sammansättning. Metoderna för analys av mikroregionernas kemiska sammansättning är elektronsondsröntgenanalys, Auger-elektronenergispektrumanalys, jonsondsanalys och så vidare.
l Makrografisk undersökning och frakturanalys.
1) Makroinspektionsmetod. Den makroskopiska erfarenheten av stål används ofta för syraetsning, inklusive hetssyraetsningstest, kallsyraetsningstest, elektrolytisk syraetsning, och så vidare.
2) Frakturanalys. Analysen omfattar makroskopisk frakturanalys och mikroskopisk frakturanalys.
l Mikrostrukturanalys.
1) Identifiering av fiberstruktur av stål efter värmebehandling.
2) Besiktning av mikroskopiska defekter av stål.
3) Inspektion av icke-metalliska inneslutningar i stålet.
4) Bestämning av skiktdjup av kemisk värmebehandling.
5) Vävnadsinspektion av grått gjutjärn.
6) Vävnadsanalys av icke-järnmetaller används ofta.
l Mekaniskt prestandatest.
1) Hårdhetstest av värmebehandlade delar.
2) Mekanisk egenskapstest av värmebehandlade delar.
l oförstörande testning.
1) Detektering av interna defekter.
2) Detektering av ytdefekter.
